Att förvänta sig något är en sak, att se de hända är en annan sak. Hur ska man reagera, hur ska man känna och va ska man göra?
En vän förstår mig inte, förstår inte varför jag inte lämnar honom. Varför jag inte låter honom gå. Jag försöker förklara, men det är svårt. För jag vet inte ens själv varför jag stannar kvar och försöker förändra en person som helt klart inte vill ha något seriöst. Men det är något som gör att jag dras till dig, om och om igen. Jag har tagit ett beslut och det beslutet kommer jag stå fast vid men ändå kan jag inte lämna dig. Ändå bågar jag inte ta den andra vägen, även om jag vet att det är det bästa för mig. Jag behöver komma bort från dig, bort från oss. Vi börjar få ett avstånd som är svårt att reparera. Men samtidigt så kommer vi varandra närmare på andra sätt.
Du och jag är som ett inbördeskrig. Aldrig ska något få gå lätt. Kanske är det de som gör att vi hela tiden letar pass tillbaka till varandra. Men vi kan inte leva i detta kaos förevigt. Vi måste ta oss ifrån det om det ändå inte blir något bra. Vi behöver släppa varandra och gå vidare. Men jag vill inte. Jag kan inte. Jag vet inte varför, men något jag vet är att jag inte är redo att förlora dig.
Enligt de andra är jag dum, dum som inte ser vad han sysslar med, du som inte förstår att jag inte är den enda i hans liv, dum som inte lämnar honom. Allt är lättare sagt än gjort. Jag vet vad han sysslar med, men väljer ändå att sortera bort informationen. Jag förstår att jag inte är den enda för honom, men jag tror att han behöver någon han kan lita på. Jag vet att jag borde lämna honom men jag behöver honom.
Jag måste ställa upp, han är förvirrad, precis som jag. Två vilsna själar är bättre än en. Två personer som har det jobbigt är bättre än en. Vi gör varandra hela. Ibland. Vi bryter ner varnadra. Ibland. Det spelar ingen roll, för med varnadra mår vid dåligt, men utan varnadra mår vi sämre.....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var länge sen jag skrev här. Sist var det 2017. Nu 2019. Det känns konstigt att behöva ta sig tillbaka till denna plats som jag under en lång tid behövde för att överleva min vardag. Jag trodde att detta var över och att jag lärt mig stå på egna ...

Det finns personer i livet som betyder mycket, så mycket att det gör on i en. Jag har fått en ny sådan i mitt liv och hon betyder väldigt mycket för mig. På kort tid har hon blivit en av mina närmsta vänner och delar allt med henne... Tills nu... Jag...

Ibland är det bara svart, helt mörkt. Jga hittar inte någonstans. Jag tror jag vet vad jag vill, vet vad jag ska och göra. Men egentligen vet jag ingenting. Jag är rädd för vad som väntar mig. Det okända är skrämmande, det är något som jag inte blir ...

Varför? Varför? varför jag gör detta mot mig själv? ibland undrar jag om jag verkligen tänker när jag gör något. Jag vet att jag äslakr dig, jag vet att det är dig jag vill vara med, jag vet att jag vill ha en framtid med dig, ändå lyckas jag trssla ...

Vi blir äldre för varje dag som går. Vi är inga ungdomar längre. Den tiden är förbi. En tid jag hatade, en tid jag älskade. Allt är förbi. Nya setg ska tas på en okänd mark. Jga vet inte hur jag ska hitta, vad jag ska leta efter. Jag vet inte vad jag...