Du är iväg, jag är här hemma. Du gav mig inget hejdå. Du visade inte några känslor. Frågan är om du tänker på mig. Frågan är om du bryr dig om mig. Frågan är om jag verkligen spelar någon roll för dig.
Jag saknar dig. En liten del av mig tänker på dig oftare än vad jag borde göra. Men det går inte att göra något åt. Jag vill att du hör av dig. Jag vill att du ska sakna mig så som jag saknar dig. Men snart får det räcka. Du har stulit mitt hjärta. Det var längesen du gjorde det. Men om du inte kan ge mig lite av din tid. Lite av din tankevärld varför ska jag ge dig av min?
Jag är trött på att bli behandlad såhär. Trött på att aldrig få något lätt svar. Trött på att inte kunna gå vidare. Trött på att älska dig!

Du åkte, jag stannade.
Du gav dig iväg, här väntade jag
Du packade väskan, jag packade upp
Du stressade, jag var lugn
Vi var aldrig på samma plats
Aldrig på samma nivå
Vi är på väg dit men hamnar där aldrig
Slutet för dig är början för mig
Vi kan inte enas
Vi är alltid oense
Jag och du är inte bra längre
Var länge sedan vi var det
Vi måste sluta
Du måste sluta
Jag måste sluta
Vara beroende av varandra

Hemma, hemma i mitt eget hem.
Vattnet rinner nerför min kropp
Schampot i håret, tvålen på kroppen
Mina händer försöker tvätta bort det orena, det smutsiga. Vattnet som rinner av mig känns smutsig, kanske kan jag bli ren nu?
Tillbaka i din närhet, hatar mina tankar, mina känslor. Du får inte mig att må bra längre. Du får mig att se ner på mig själv. Att känna skam och ångest. Du vet och jag vet. Du och jag är inte för alltid, kanske inte ens nu. Du och jag kommer aldrig bli ett. Men ändå kan jag inte lämna dig. Ändå låter jag dig utnyttja mig gång på gång. Ändå låter jag inte min hjärna styra som vet hur fel detta är. Du är inte den du var innan. Inte för mig. Jag behövde dig men nu är det försent....

Allt är fel. Allt. Finns inte mycket som jag gör rätt just nu. Här ligger jag. Inte i min säng. Inte i min lägenhet, inte i mitt rum. I någon annans. Någon jag en gång älskade. Någon jag en gång respekterade. Någon jag en gång behövde. Nu?
Jag är inte hemma. Jag är fem minuter från mitt hem och jag har aldrig längtat mer efter min egen säng. Här är jag inte ensam. Här är du. Och jag. Du är i samma längre. Jag är inte samma. Vi är olika. Innan var det detta jag ville. Få sova med dig. Få älska dig. Få bli älskad utav dig. Nu vill jag inget. Jag äcklas av mig själv. Jag mår dåligt av mig själv. Skammen kommer. Här ligger jag i din säng och det enda jag vill göra är att gå hem. Du utnyttjar mig. Och nu har jag förstått, men ändå vågar jag inte gå, ändå vågar jag inte lämna dig.

Vakna upp,
Öppna ögonen
Känna andetagen
Känna känslor
Allt finns kvar
Allt finns som jag önskade kunde försvinna
Allt!
Livet är orättvist
Livet är inte bra
Detta är inte mitt liv
Inte mitt
Jag har inte valt det
Jag vill inte heller välja det
Varje gång jag stänger mina ögon
Hoppas jag att jag inte ska behöva öppna dem igen
Varje gång jag lägger mig hoppas jag att jag inte ska behöva resa mig upp igen
Varje gång jag andas hoppas jag att det är det sista andetaget
Så missnöjd
Så ledsen
Så skadad
Så trasig
Så ensam
Så ensam