Varför? Varför? varför jag gör detta mot mig själv? ibland undrar jag om jag verkligen tänker när jag gör något. Jag vet att jag äslakr dig, jag vet att det är dig jag vill vara med, jag vet att jag vill ha en framtid med dig, ändå lyckas jag trssla till det på nåogot sätt, jag vet inte hur. Men det händer, varje gång. Jag kräver mycket, det vet jag. Men jag vet inte hur jag ska vara på något annat sätt. Jag vet inte om jag gör såhär för att jag är rädd för att komma för nära, för nära den drömmen som jag hade för oss och sedan förlora den. Kanske är det bättre att förlora den redan innan man fått smaka på hur den kan kännas. 

Jag är en trasslig person, varit med om mycket. Mycket som jag kanske förtjänar men andra saker som jag kanske egenltigen inte gör men som ändå hamnar på mitt samvete. Jag skulle vilja komma bort från det, leva ett "normalt" liv med den människan som ändå säger sig älska mig. Men vad är ett normalt liv? jag vet inte... jag vill så gärna ta reda på det men när jag försöker öppna upp mig är det ingen som lyssnar, ingen som hör det jag säger. Kanske är det för att orden från min mun är för låga, tysta, så ingen hör dem. Ibland känns det som jag skriker och ändå är det ingen som hör mig, ibland orkar jag inte, för ingen hör mig ändå. När ska allt detta bara gå över? när ska jag sluta trassla till saker och bara leva livet så som det är tänkt att det ska vara? Kommer jag någonsin hamna där... vägen är väldigt lång dit känns det som just nu

jag är en jobbig person, jag vet varken in eller ut, hit eller dit, upp eller ner. Ibland vill jag bara leva, för mig själv, bara äslak mitt liv, bara vara den jag en gång trodde jag skulle bli, blir den personen som finns i mina drömmar. Men istället vill jag lägga mig på det kalla golvet, krypa ihop i fosterställning, och bara känna hur tårarna rinner nerför mina kinder. Jag vill älska livet men kan inte, jag vill älska mig själv men kan inte... Varför ska allt vara så jävla joobigt? Folk sa att livet skulle bli lättare när jag blev äldre och att saker och ting skulle förändras, men vad har förändrats? jag vill fortfarnade inte vara här, jag vill fortfarande bara försvinna, jag vill fortfarande bara långt härifrån, lite mer för varje dag som går, lite mer ju äldre jag blir....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var länge sen jag skrev här. Sist var det 2017. Nu 2019. Det känns konstigt att behöva ta sig tillbaka till denna plats som jag under en lång tid behövde för att överleva min vardag. Jag trodde att detta var över och att jag lärt mig stå på egna ...

Det finns personer i livet som betyder mycket, så mycket att det gör on i en. Jag har fått en ny sådan i mitt liv och hon betyder väldigt mycket för mig. På kort tid har hon blivit en av mina närmsta vänner och delar allt med henne... Tills nu... Jag...

Ibland är det bara svart, helt mörkt. Jga hittar inte någonstans. Jag tror jag vet vad jag vill, vet vad jag ska och göra. Men egentligen vet jag ingenting. Jag är rädd för vad som väntar mig. Det okända är skrämmande, det är något som jag inte blir ...

Vi blir äldre för varje dag som går. Vi är inga ungdomar längre. Den tiden är förbi. En tid jag hatade, en tid jag älskade. Allt är förbi. Nya setg ska tas på en okänd mark. Jga vet inte hur jag ska hitta, vad jag ska leta efter. Jag vet inte vad jag...

ny dag, ännu en dag. Här finns jag och där finns du. Ibland funderar jag på om jag verkligen finns. Är detta verkligen jag ? Eller detta är en person som jag blivit? Jag vill vara den jag var innan, eller vill jag det egentlgien? Jag vet att jag inte...