Då var vi där igen! Det var detta jag fruktade. Detta jag såg närma sig. Detta jag inte ville skulle hända. Ändå gjorde du det.
Du berättade för mig hur det skulle bli. Du tog beslutet för oss båda. Du ville det skulle vara över. Men gav aldrig någon egentlig förklaring. Förklaringen var mer att jag var värd bättre. Hur kan du veta? Du är bättre för mig. Eller du var bättre för mig. För du var det jag ville ha, det jag ville åt.
Du bestämde slutet på vår saga. Du gjorde vad jag trodde bara var ett kapitel till slutet. Jag är trött på att du ska må dåligt. Att du ska få vara ledsen. Att du ska få ha dem känslorna. Du får inte! Det är ditt fel! Det är ditt beslut! Lev med det för det måste jag göra.
Någonstans inom mig visste jag. Så jag tror jag mest är besviken på skådespelandet som du höll på med. Spelet utan regler. Spelet där reglerna bara passade dig. Men nu är det över. Kanske var det lika bra det.
Du och jag hade kunnat bli fantastiskt. Men du valde bort mig. Igen. Du valde att inte satsa. Du valde att fly. Du valde att inte vara med mig. I samma ögonblick, i samma sekund som jag förstod vad du skulle säga. Började benen skaka. Händerna var svåra att röra. Fick kämpa för att hålla tårarna tillbaka. Och inte en tår fälldes. Inte en enda. Du är inte värd att gråta över, du är inte värd att ha i mitt liv. Men ändå känner jag mig så tom. Så trasig. Hur kan det vara?
Jag trodde att jag var hel med dig. Jag ville vara hel med dig. Men du gjorde mig halv igen. Du gjorde mig trasig, du gjorde mig illa. Väldigt illa. En hemsk person, en person med ett litet hjärta. Du bryr dig inte, fast du säger att du gör. Du var mycket för mig och nu är du inget. Du finns inte. Du valde detta. Denna gången finns det ingen återvändo. Det är över, du och jag finns inte mer, vi finns inte mera. Inte nu och aldrig någonsin. Det är över. Påriktigt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var länge sen jag skrev här. Sist var det 2017. Nu 2019. Det känns konstigt att behöva ta sig tillbaka till denna plats som jag under en lång tid behövde för att överleva min vardag. Jag trodde att detta var över och att jag lärt mig stå på egna ...

Det finns personer i livet som betyder mycket, så mycket att det gör on i en. Jag har fått en ny sådan i mitt liv och hon betyder väldigt mycket för mig. På kort tid har hon blivit en av mina närmsta vänner och delar allt med henne... Tills nu... Jag...

Ibland är det bara svart, helt mörkt. Jga hittar inte någonstans. Jag tror jag vet vad jag vill, vet vad jag ska och göra. Men egentligen vet jag ingenting. Jag är rädd för vad som väntar mig. Det okända är skrämmande, det är något som jag inte blir ...

Varför? Varför? varför jag gör detta mot mig själv? ibland undrar jag om jag verkligen tänker när jag gör något. Jag vet att jag äslakr dig, jag vet att det är dig jag vill vara med, jag vet att jag vill ha en framtid med dig, ändå lyckas jag trssla ...

Vi blir äldre för varje dag som går. Vi är inga ungdomar längre. Den tiden är förbi. En tid jag hatade, en tid jag älskade. Allt är förbi. Nya setg ska tas på en okänd mark. Jga vet inte hur jag ska hitta, vad jag ska leta efter. Jag vet inte vad jag...