Fokusera på mig själv, är det som ligger närmast på listan nu. Bara glömma allt gammalt, gräva ner det, täcka över det med så mycket skit att jag aldrig behöver ta tag i det igen.
Det finns fortfarande mycket med dig som jag inte kan släppa, det finns många frågor som jag vill ha svar på. Men det fungerar inte. Jag kommer aldrig våga ställa frågorna som jag vill ha svar på. Kommer aldrig finna modet att stå emot dig, du vet det, jag vet det.
Vi är från två världar, två helt olika världar. Nästan som två olika planeter. Så olika men ändå så lika. Det finns kanske en värld där det kunde fått vara du och jag. Det finns kanske någon plats där det hade fungerat. Men just nu, just här fungerar det inte. Du och jag är stormen innan kaoset. Det kommer inte fungerar, vi vet det.
En gång fanns det en plan, en liten karta som visade oss vägen. Vi följde den till punkt och prickar, ett tag. Sen valde du att lämna mig. Du valde en annan karta, en karta med många olika skatter. Kanske är det den jag har fått nu? Jag har många skatter på min karta, många som kanske kunde varit bra, till och med bättre än dig, jag letar och finner vägen till några skatter. Men aldrig tillräckligt nöjd. Är det jag som strävar för högt? Är det som som sätter orimliga mål?
Vi vet båda att mina krav alltid varit högre än dina. Kanske är det också därför jag lider mer än vad du gör av situationen. Lider av saknaden. Lider av tanken att du kan få bättre. Ont, ont, hjärtat har svalnat. Hjärtat har förstått. Du kan få bättre, jag är någon som inte är värd dig. Någon dom ingen vill ha. Som skräp på marken. Det bars finns där men ingen vill egentligen ha det där, men det är heller ingen som gör ansträngningen att göra något åt det... Det är jag. Så nära men ändå så långt borta. Så skadad på insidan, det är ingen som ser såren som värker där under. Såren av saknaden av dig, såren som bryts upp och blir större och större. Jag tror jag skyddar mig men egentligen kan jag bara göra det genom att Sväva längre och längre bort. Bort från all skit och elände. Bort från allt. Världen är liten för mig, jag är så långt borta. Och längre iväg vill jag

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var länge sen jag skrev här. Sist var det 2017. Nu 2019. Det känns konstigt att behöva ta sig tillbaka till denna plats som jag under en lång tid behövde för att överleva min vardag. Jag trodde att detta var över och att jag lärt mig stå på egna ...

Det finns personer i livet som betyder mycket, så mycket att det gör on i en. Jag har fått en ny sådan i mitt liv och hon betyder väldigt mycket för mig. På kort tid har hon blivit en av mina närmsta vänner och delar allt med henne... Tills nu... Jag...

Ibland är det bara svart, helt mörkt. Jga hittar inte någonstans. Jag tror jag vet vad jag vill, vet vad jag ska och göra. Men egentligen vet jag ingenting. Jag är rädd för vad som väntar mig. Det okända är skrämmande, det är något som jag inte blir ...

Varför? Varför? varför jag gör detta mot mig själv? ibland undrar jag om jag verkligen tänker när jag gör något. Jag vet att jag äslakr dig, jag vet att det är dig jag vill vara med, jag vet att jag vill ha en framtid med dig, ändå lyckas jag trssla ...

Vi blir äldre för varje dag som går. Vi är inga ungdomar längre. Den tiden är förbi. En tid jag hatade, en tid jag älskade. Allt är förbi. Nya setg ska tas på en okänd mark. Jga vet inte hur jag ska hitta, vad jag ska leta efter. Jag vet inte vad jag...