Alla inlägg den 27 december 2012

Av flickansliiv - 27 december 2012 01:52

Tidigare la jag väldigt mycket fokus på just dig. Bara dig. Jag såg ingen annan, kände ingen annan, letade inte efter någon annan. Kanske är det dags att tänka om? Kanske är det tid att inse mitt eget bästa?
Det är jobbigt att inse, inse något som man helst inte vill. Men nu har jag fått en chans. En speciell chans där jag fick lära mig en dyrbar läxa. En värdefull läxa, något som jag velat länge. Något som jag sökt efter och verkligen behövt hitta.
Detta är skrivit så många gånger att det inte går att räkna. Men nu är det ett definitivt konstaterande. Du och jag finns inte mer. Jag vet inte vad som hände, som en blixt slog ner från klara himlen och mina tankar kom på rätt plats. Men, observera men, jag tänker inte låta dig gå. Jag tänker inte låta dig försvinna. Men jag tänker heller inte låta dig utnyttja mig på detta sättet du gjort.
Jag har blivit taget förgivet av en person som jag har fått någon sorts av känslor för. Jag har aldrig blivit vald som nummer ett, men heller aldrig som nummer två. Inte framför mina ögon. Men innerst inne så har jag vetat att jag legat långt ner på listan. Så långt ner att det gör ont i mig, ont i magen. Klumpen av ånger växer. Men nu är det slut. Det är dags att börja om. Kanske är det med dig, kanske är det inte.
Jag ska inte behöva oroa mig för vem som skickar sms till dig. Jag ska inte behöva oroa mig för lögnerna du berättar om vem det är. Jag ska inte oroa mig över att du inte kan vistas på samma plats som mig, det är något du ska vilja om dina känslor för mig är äkta. Jag ska bara behöva oroa mig för mina egna handlingar och känslor. Aldrig över dina, men ändå lyckas jag hela tiden hamna där.
Att hamna där är ensamt och smärtsamt. Jag vill inte behöva leva på detta sätt jag gör nu. Allt ska inte handla om dig. Allt ska inte göras på dina villkor. Idag insåg jag, att sättet du behandlar mig på är inte okej. Det känns som att många bitar fallit på plats. Du kommer alltid finnas i mitt hjärta. Finnas där som den saknade pusselbiten som jag behöver. Jag kommer aldrig släppa dig, aldrig. Chansen finns att du kan kämpa dig tillbaka, men ikväll tog priset. Ikväll fick jag veta sanningen, sanningen som du dolt för mig så länge, så många månader. Du är inte snäll, du är inte den jag trodde. Du är värre....

Ovido - Quiz & Flashcards