Patetiska människa
Sorgliga människa
Onda människa
Fula människa

Man tror allt rulla på lite åt rätt håll. Men nej! Det är fan synd att något ska gå min väg!!! Hoppet är långt borta. Vilja att vilja fortsätta finns långt borta. Ångesten av sorg och hat är nära, och närmre kommer de. Lyssnar på hjärtat som inte orkar slå så hårt längre, lyssnar till snyftandet som nästan tagit slut. Ser de ljudlösa tårarna rinna nerför kinderna, en, två, för många för att hinna räkna. tårarna vill inte sluta rinna, hur mycket man än försöker hålla dem tillbaka fortsätter dem. Men de har inte tittat fram förrän dörren stängdes bakom personen. Innan dess fanns det inte ett spår av tårar i ansiktet. Men när den där dörren stängdes och insåg att nu var det fritt fram. Nu var det bara att släppa ut allt som hållits inne.
Personen som stängde dörren vet inget, får inget veta. Det är synd men så får det vara. Hon släppte någon lite för nära, alldeles för nära och ingen fick hon inse att det är inte värt det. Hjärtat orkar inte. Hjärnan orkar inte. Hjärtat slå allt svagare, svagare blir det, svårt att höra, svårt att andas. En sten har lagt sig över bröstet, den går inte att flytta. Den trycker hårdare och hårdare ner mot hjärtat. Hjärtat orkar inte stå emot. Sorgen kommer, ledsamheten tar över. Det finns inte mycket kvar, nästan inget. Allt är borta för en person som hon aldrig trodde skulle såra henne har sårat henne mest av alla

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var länge sen jag skrev här. Sist var det 2017. Nu 2019. Det känns konstigt att behöva ta sig tillbaka till denna plats som jag under en lång tid behövde för att överleva min vardag. Jag trodde att detta var över och att jag lärt mig stå på egna ...

Det finns personer i livet som betyder mycket, så mycket att det gör on i en. Jag har fått en ny sådan i mitt liv och hon betyder väldigt mycket för mig. På kort tid har hon blivit en av mina närmsta vänner och delar allt med henne... Tills nu... Jag...

Ibland är det bara svart, helt mörkt. Jga hittar inte någonstans. Jag tror jag vet vad jag vill, vet vad jag ska och göra. Men egentligen vet jag ingenting. Jag är rädd för vad som väntar mig. Det okända är skrämmande, det är något som jag inte blir ...

Varför? Varför? varför jag gör detta mot mig själv? ibland undrar jag om jag verkligen tänker när jag gör något. Jag vet att jag äslakr dig, jag vet att det är dig jag vill vara med, jag vet att jag vill ha en framtid med dig, ändå lyckas jag trssla ...

Vi blir äldre för varje dag som går. Vi är inga ungdomar längre. Den tiden är förbi. En tid jag hatade, en tid jag älskade. Allt är förbi. Nya setg ska tas på en okänd mark. Jga vet inte hur jag ska hitta, vad jag ska leta efter. Jag vet inte vad jag...