Tiden går så väldigt, väldigt fort. Jag har lite svårt att hänga med. Jag har hamnat i ett läge där en oändlig stress är vardagsmat och vilan är något som jag knappt känner till. Stressen försvinner aldrig utan bara blir mer och mer. Att ta vara på dagen är något som jag gör. Kanske skulle kalla det mer ta vara på varända minut som jag har och ändå räcker inte tiden till. Ibland känns det som jag står stilla och trampar på samma ställe som jag gjort så många gånger förut, medan världen runt om mig börjar på nya kapitel. 

   Sorgen i mitt hjärta finns fortfarande kvar, den kommer nog alltid att finnas där . men nu behöver jag inte längre undra vad som kunde ha hänt. Nu har jg fått mitt svar och det är något jag får leva med. Jag är nöjd med beslutet men bara för ett problem försvinner betyder det tyvärr inte att nya inte dyker upp.

     Senaste problemet är att jag fortfarande inte vet vem jag är, en ny identitetskris har uppstått. Den är värre än alla andra jag någonsin haft. Jag har tappat bort mig själv och jag kan inte hitta tillbaka. Hur mycket jag än letar efter en karta eller någon som kan leda mig i rätt väg, kommer jag alltid på fel håll. Hur jag än vänder mig pekar kompassen i fel riktning. Jag vill hitta tillbaka till mig själv. Bli den personen som jag alltid önskat att jag kunde vara. Nu är jag någon som jag inte ens kan kolla på i speglen. Jag mår dåligt av att se denna personen, det är inte jag. Denna personen har kommit till av en hemsk upplevelse som tyvärr har nått tilbaka in i hjärtat.

   Vissa saker bör man inte prata om, vissa saker bör man inte tänka på och vissa saker bör egentligen inte få finnas. Saker som händer i ens liv, vissa betyder något andra inte. Beslut som tas om vad som ska glömmas och vad som ska gömmas. Vika saker som ska få berättas och vilka som alltid ska få bli ens egen hemlighet. Det är just alla dessa beslut som gör mig till en ond människa, jag kan inte vara mig själv. Ingen vet vem jag är, inte ens jag själv. En förvirrad person som just nu letar efter en väg tillbaka, en person som letar efter meningen med allt

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var länge sen jag skrev här. Sist var det 2017. Nu 2019. Det känns konstigt att behöva ta sig tillbaka till denna plats som jag under en lång tid behövde för att överleva min vardag. Jag trodde att detta var över och att jag lärt mig stå på egna ...

Det finns personer i livet som betyder mycket, så mycket att det gör on i en. Jag har fått en ny sådan i mitt liv och hon betyder väldigt mycket för mig. På kort tid har hon blivit en av mina närmsta vänner och delar allt med henne... Tills nu... Jag...

Ibland är det bara svart, helt mörkt. Jga hittar inte någonstans. Jag tror jag vet vad jag vill, vet vad jag ska och göra. Men egentligen vet jag ingenting. Jag är rädd för vad som väntar mig. Det okända är skrämmande, det är något som jag inte blir ...

Varför? Varför? varför jag gör detta mot mig själv? ibland undrar jag om jag verkligen tänker när jag gör något. Jag vet att jag äslakr dig, jag vet att det är dig jag vill vara med, jag vet att jag vill ha en framtid med dig, ändå lyckas jag trssla ...

Vi blir äldre för varje dag som går. Vi är inga ungdomar längre. Den tiden är förbi. En tid jag hatade, en tid jag älskade. Allt är förbi. Nya setg ska tas på en okänd mark. Jga vet inte hur jag ska hitta, vad jag ska leta efter. Jag vet inte vad jag...