Har koncentrerat mig så mycket på vad du vill, vad du känner, hur du mår. Någonstans på vägen har jag tappat mig själv, mina tankar, mina känslor. Jag lovade att det inte skulle hända igen men ändå gjorde det. Du tog över mig igen, som du alltid gör. Du tog bort mig ifrån min säkra plats. Nu är jag ute på tunn is, skämmande. Till och med skräckinjagande. Vad händer nu? Vad gör vi? Är det detta jag vill? Är det detta du vill?
Jag blir sårad om och om igen men jag vet inte om du märker det, eller kanske bryr du inte dig. Känslorna inom mig vet inte vart dem ska ta vägen. Ena sekunden tom och det ekar inombords,andra sekunden fyller du mitt liv med glädje och kärlek! Frågan är vilket kommer överväga? Vilket är det du kommer visa för mig. För det är bättre för mig att vara ensam än med någon som får mig att känna mig ensam....